FOTO: PhotoDisc

Ledare

Riskkapitalet åderlåter vården 

Riskkapitalbolagen gör miljardvinster i vården. De köper upp bolag inom vård, skola och omsorg. Det är välfärdens kärna som utgör huggsexan. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting gick 10,2 procent av landstingens kostnader till privata bolag år 2009. Vinsterna växer i paritet med nedmonteringen av vårdkvaliteterna. Alltfler politiker över blockgränserna, anser att det bästa borde vara en högkvalitativ statlig vård, skola och omsorg. Men med en kompletterande privatvård, så som det funnits i vårt land tidigare.

  Paul Lindberg: |2011-04-21| Enligt forskningsrapporter går 30 miljarder kronor per år till 16 riskkapitalägda bolag. Det motsvarar hälften av de skattekronor som går till privata företag. Att låta vinster forsa ut till riskbolag, som betalts med skattepengar är givetvis helt befängt. När människor söker upp en privattandläkare så får de betala detta ur egen plånbok, vilket ger läkare sin förtjänst.

Valfriheten borde inte gälla mellan mängden av vinstdrivande riskkapitalägda vårdbolag. Istället borde valfriheten gälla mellan en gemensam statlig högkvalitativ sjukvård för alla, och en privat sjukvård där var och en själva betalar för tjänsterna. Staten kan däremot fortsätta köpa tjänster från olika vårdbolag efter behov, men inte som en primärt förhållande.

Skolor borde av nödvändighet helt ansvaras av staten, men med undantag för privata utbildningsbolag av olika slag för vuxna.

Det borgerliga blocket gick till extrem överdrift då de härmade den amerikanska, republikanska högerns ideologiska syn på ensidigt privat ägande inom i stort sett alla samhällssektorer. Att svensk borgerlighet tog efter de mest konservativa och nyliberala krafterna i världen, visar sig i dag när vi sett konsekvenserna av nedmonteringen av välfärdssamhället. Resultatet blev nämligen att en stor del av befolkningen fått en betydligt sämre livssituation och skydd, till skillnad från de människor som istället gynnats av denna ideologiska egoism.

VILKA ÄR VINNARNA?

Riskkapitalisten Jan Dahlqvist uttalande i Svenska Dagbladet: ”Så länge som vi levererar en vård och service med hög kvalitet till våra klienter och elever ser jag inga som helst problem med att göra affärer. Det är något som alla vinner på”. 

Skatteverkets granskning visar att 23 av 25 bolag som köpts upp av riskkapitalbolag de senaste åren inte har betalat en enda krona i skatt. Riskkapitalbolagen Nordic Capital och IK Investment Partners äger Capio respektive Attendo, två av Sveriges största koncerner inom vård och omsorg. Företagens vinster finansieras med offentliga pengar men bolagen undviker genom avancerad skatteplanering att betala svensk bolagsskatt. Man kan fråga vad Dahlqvist menar med ”alla”? 

Nu vet vi emellertid vad som menas med "alla" – det gäller alla som tjänar stora pengar på svenska skattepengar. Det finns nämligen ett moraliskt perspektiv på dessa riskkapitalbolag, eftersom de finansieras med skattepengar, med stora vinster som istället kunde användas för verksamheterna.

Omvårdnadsmagasinet nr 2 skriver i sin ledarartikel, att om Sverige ska klara att vara en ”kunskapsnation” inom områden som vård och omsorg krävs det pengar. Det behövs pengar för att utveckla verksamheten, det behövs pengar för att behålla kompetent personal, det behövs pengar till forskning, inte minst till omvårdnadsforskningen. Forskningen om patienters och anhörigas liv och hälsa behöver öka, liksom forskningen om åtgärder, metoder och resultat inom omvårdnad. Visionerna i översynen av de nationella kvalitetsregistren, ”Guldgruvan i hälso- och sjukvården”, kommer inte att motsvara förväntningen om ”guld” om inte omvårdnadsforskningen får resurser att utvecklas. 

FÖRDELNINGSDEMOKRATI EFTERLYSES
I svensk hälso- och sjukvård beräknas omvårdnadsinsatserna vanligen till 60 procent av verksamheten. Om mer än hälften av verksamheten saknas i ett kvalitetsregister kan man lugnt säga att underlaget för förbättringsarbete och forskning är bristfälligt. De 2,9 miljarderna, exempelvis, som de privatägda bolagen gjorde i vinst år 2009 skulle med fördel kunna användas till kliniskt förbättringsarbete i omvårdnad och omvårdnadsforskning!