Foto RLC

Cogito

Socialdemokratins viktigaste bidrag 

Det är bara om socialdemokratin tar fasta på sin paradgren – solidariteten mellan dagens människor – som partiet har ett framtidsberättigande. Det är bara då som det blir naturligt för företrädare för de båda övriga solidariteterna – med det ekologiska systemet och kommande generationer – att tänka sig samarbete. Lena Sommestad visade i TV-debatten med Lotta Edholm att hon både tänker solidariskt och debatterar effektivt.

  Per Gahrton: |2011-02-23| Ena veckan är det Mona Sahlin som i TV tvålar till Carl Bildt om de arabiska revolutionerna. Sahlins medkänsla mot Bildts ytliga strategitänkande. Men Mona är ju dumpad av gråsossarna så hennes insats blir bara en fläkt av något som kunde ha utvecklats.

Nästa vecka Lena Sommestad mot Lotta Edholm i TV om skolprivatiseringens sociala konsekvenser. Samma kollision. Inte nog med att Sommestad kom med hårda fakta, medan Edholm mest spottade ur sig aggressioner om ”socialdemokratiskt skolflum”. Det fanns också en stark medkänsla hos Sommestad med de barn som förlorar på det fria skolvalet, medan Edholms engagemang handlade om de rika föräldrarnas ”rätt” att välja skola för sina barn.

Både Sahlin och Sommestad påminde om den goda aspekten av svensk socialdemokrati – solidaritetsperspektivet. Som Edholm avslöjade är hennes perspektiv på skolan helt individualistiskt – det är den enskilde individens ”frihet” att slå sig fram som står i centrum.

Hur denna individuella frihet påverkar helheten, samhällssystemet, struntar liberaler i. Eller – om de inte gör det – gömmer de sig bakom myten om ”den osynliga handen”. Tänk om det var så enkelt att allas ansvarslösa privategoism automatiskt, genom ’den osynliga handen’ resulterade i den bästa tänkbara samhällsordningen för alla. Att det inte är så framkommer det dagligen otaliga exempel på.

Sanningen är att allas vår kortsiktiga ryggmärgsegoism måste tyglas av ett starkt samhälle så att allas vår hjärtealtruism får en chans att utvecklas och blomstra.

Just denna insikt har varit socialdemokratins viktigaste bidrag till modern samhällsutveckling. Solidariteten mellan människor har varit socialdemokratins grundbult.

Ibland har samhällskontrollen drivits för långt och urartat i byråkrati och maktmissbruk. Men framförallt räcker det inte med solidaritet mellan nu levande människor för att bygga ett hållbart framtidssamhälle.

Det behövs ytterligare minst två solidariteter – mellan människor å ena sidan och natur, växter, djur, det ekologiska systemet, å den andra; och mellan dagens generationer och kommande generationer. Dessa två solidariteter är det gröna tänkandets viktigaste bidrag till byggandet av ett modernt framtidssamhälle.

Också i grönt tänkande är solidariteten mellan dagens människor en grundbult. Men det vore ogint att inte erkänna att det handlar om ett fält där socialdemokrater har en starkare tanketradition och dessutom en lång praktisk erfarenhet. För de båda övriga solidariteterna – med det ekologiska systemet och med framtidens generationer – har socialdemokratin mest varit bromskloss och dödgrävare. Men för solidariteten mellan dagens människor, för social rättvisa och ekonomisk utjämning, går det inte att förneka att socialdemokratin historiskt är den politiska rörelse som har djupast idétradition och störst praktiskt erfarenhet.

Det är bara om socialdemokratin tar fasta på solidaritetsaspekten som partiet och rörelsen har ett framtidsberättigande och det är bara då som det blir naturligt för de båda övriga solidariteternas politiska företrädare att tänka sig samarbete för att bygga framtidens gröna samhälle.

De socialdemokrater som ser sitt parti som en del i ett framtida rödgrönt samhällsbygge bör alltså välja en partiledare som tar fasta på solidaritetsarvet. Hur resonerar de aktuella namnen i spekulationerna om partiledarposten kring hur socialdemokratin ska omsätta solidaritetstanken i praktisk politik?

Regeringsmakt kan Socialdemokraterna säkert skaffa sig i koalition med något borgerligt parti. Men makt att styra samhället i en riktning som bygger på solidaritetstraditionen – hur skulle det gå till tillsammans med Lotta Edholms parti?

Kanske tycker en del socialdemokrater att utomstående skall hålla sig borta från deras partiledarval. Samtidigt borde de uppskatta att deras parti fortfarande tillmäts så stor betydelse för svensk samhällsutveckling att deras partiledarval anses ha allmänintresse.

Per Gahrton är tidigare riksdagsman och språkrör för Miljöpartiet

info@cogito.nu

www.cogito.nu