Solkraft

Solenergin på frammarsch

Solenergin är på stark frammarsch. Under tre dagar av konferensen om förnybar energi i Bryssel, där jag deltog i egenskap av svensk projektledare för EU-projektet REPAP ( Renewable Energy Policy Action Paving the way to 2020) framkom att det nu sker en kraftig utbyggnad av solenergi och vindkraft i världen.

  Göran Bryntse: |2010–01–27| Förnybar energi, tillsammans med energieffektiviseringar, kan inom överskådlig tid ersätta både kärnkraft och fossilkraft, om politikerna så vill. Nedan redovisas de viktigaste utvecklingstendenserna på solenergiområdet. Solenergi kan idag i huvudsak delas in i följande underrubriker, även om ny spännande och billig teknik är under utveckling, t ex Sharps dye solar cell.  

a) PV-system, PV= Photovoltaics, dvs. den äldsta soltekniken för elproduktion 

b) Termisk solkraft, CSP ( = Concentrated Solar Power)

c) Tunnfilmssolceller, som visat sig billigare än PV

d) Termisk solenergi, dvs. varmvattenproduktion  

A) Fotovoltaiska solceller har ökat globalt från 1428 MW installerad effekt år 2000, till 3847 MW 2004, och 14730 MW 2008. 2009 kommer över 20 000 MW PV-solceller att vara installerade i världen. Det kan jämföras med den svenska kärnkraftens effekt, drygt 9 000 MW, om alla reaktorer går som de ska, vilket inte alls är fallet. 

Enligt EPIA European Photovoltaic Industry Association, kommer, om solceller stöds aktivt med inmatningstariffer, år 2013 över 80 000 MW solceller att vara installerade i världen. Däremot, om regeringarna gör som i Sverige, dvs. inte stöder solenergiutbyggnaden annat än med munväder, stannar utbyggnaden vid ca 55 000 MW år  2013.

B) Koncentrerande Solkraftverk gör sig bäst i Medelhavsområdet, där det finns gott om direktinstrålande solenergi. Enligt Estela, European Solar Thermal Eletricity Association, byggs för närvarande (oktober 2009) mer än 30 sådana kraftverk bara i Spanien på 50 MW vardera. Solstrålarna koncentreras och fokuseras med hjälp av speglar, t ex på ett torn där vatten förångas och driver en ångturbin.

Totalt investeras ca 5 miljarder Euro i dessa CSP-projekt i Spanien. Liknande kraftverk byggs också i Algeriet och Marocko. 30 000 MW CSP kan nås i Europa år 2020 enl. Estela, producerande ca 90 TWh el/år, motsvarande ca 15 kärnkraftverk av svensk normalstorlek.

Ännu häftigare planer finns för hela Medelhavsregionen. I somras bildades ett konsortium av 12 stora företag, Desertec, med målsättningen att investera 4000 miljarder i solkraft från Sahara. I konsortiet ingår bl.a. tyska Siemens, Eon, RWE och Deutsche Bank samt ABB med flera. De får bl.a. stöd av Europeiska Investeringsbanken, EIB. 

Överföringen ska ske med högspänd likström med små förluster och energin kan lagras i saltlösningar. Utvecklingen av CSP är idag ännu snabbare i USA än i Europa på grund av höga elpriser. 

Bara i Kalifornien, där elpriset under toppförbrukningstimmar kan gå upp till 4 kr/kWh, planeras nu för 5600 MW CSP. Idag kan sådan el produceras för ca 1 kr/kWh, och priset sjunker i takt med den tekniska utvecklingen. Även Australien, Kina och Indien satsar kraftfullt på CSP-teknik. Indien, t ex , har som mål att ha 20 000 MW solel installerad 2020, dock inte bara CSP.

C) tunnfilmssolceller är den billigaste soleltekniken idag, som nu kostar under 1$/watt. Amerikanska företaget First Solar Inc, som nu bygger världens största tunnfilmskraftverk i Kina, på ca 1000 MW (lika stort som ett kärnkraftverk),
Räknar med att kostnaden år 2012 är nere i 0,5 $/watt. Det kan jämföras med Moodys och Standard&Poors uppskattning av kostnaden för nya kärnkraftverk, Ca 7 $/Watt. 

Så även om kärnkraften går ca 6 000 timmar per år medan solkraftverk går ca 2000 timmar/år så blir solel billigare! Den nya tunnfilmstekniken har nu en produktion motsvarande ca 20 % av PV-produktionen. Andelen växer stadigt.

D) Termiska solfångare, som producerar varmvatten, är nog den teknik som förblir den vanligaste. Med en offensiv politik kan ca 250 000 MW termiska solfångare vara installerade år 2020 i EU enligt European Solar Thermal Industry Federation.

Bara i Sverige skulle man på sikt kunna producera 60 TWh värme om alla hustak som är lämpliga utrustas med solfångare. Europaledande är nog regionen Oberösterreich, som redan idag har 0,7 m² solfångare/invånare, dvs. lika mycket som i min hemby Österå i Dalarna. 

Solfångare i Sverige gynnas också av den s k snöeffekten, dvs. multipelreflexioner från snön, som gör dem till en sorts koncentrerande solfångare om de vinklas rätt. En bekant till mig i Ytterhogdal i Jämtland förvånades över att han på vintern fick mer solenergi än vad som var teoretiskt möjligt innan han insåg snöns betydelse. 

SOLENERGIN PÅ STARK FRAMMARSCH

Sammanfattningsvis så är solenergin på en oerhörd stark frammarsch internationellt. Priserna rasar i takt med att volymerna och konkurrensen från Kina ökar. 

De som idag förordar en satsning på dyr kärnkraft istället för på billig solenergi, till exempel Kungliga Vetenskapsakademin, framstår som mycket okunniga om den nya teknikens dramatiska utveckling. Det måste bli en av miljörörelsens viktigaste uppgifter inför valet 2010 att informera svensk folket om den nya energisituatioen.

Förnybar energi och energieffektiviseringar är den billigaste och bästa vägen mot framtiden.

Göran Bryntse är Tekn Dr, orförande i FmKK och styrelsemedlem i SERO

Kärnkraften skulle vara borta i år

Den 23 mars är det trettio år sedan Sverige hade folkomröstning om kärnkraften. Det fanns tre förslag att rösta på. Den segrande linjen gick till val bland annat på att:

» "Energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare."
» "Ågärder vidtas för att ... förhindra direktverkande elvärme i permament bebyggelse."
» "Forskning och utveckling av förnybara energikällor foceras under samhällets ledning."

Alla tre linjerna var överens om att vi inte skulle ha ytterligare utbyggnad av kärnkraften. Den segrande linjen talade också om att minska oljeberoendet men nämnde inte att kärnbränsleframställningen förbrukar stora mängder fossilt bränsle. Kärnkraftens nackdelar var kända av riksdagen redan på 1970-talet. 

På senare år har utländska gruvföretag visat intresse för uranbrytning i Sverige. Men den uranfattiga malmen i Sverige skulle ge enorma mängder avfall. Bland annat ger uranbrytning utsläpp av svavel och kväveoxider och av giftiga tungmetaller. 

Folkomröstningen 1980 var rådgivande, men på hösten samma år kom ett riksdagsbeslut om att kärnkraften skulle vara helt avvecklad senast 2010. Och nu är det 2010. 

En ansvarsfull energipolitik kräver: Avveckla kärnkraften! Använd förnyelsebar energi som biobränsle, solceller och vindkraft och energieffektiviseringen!