|
|
| |
Rabbin
sedan 2015 är Ute Steyer, den första kvinnliga rabbinen
i Sverige.
|
Foto:
RLC
|
150
ÅRS JUBILEUM
Stockholms
synagoga
Kunskap,
tolerans och rättvisa
Stockholms
synagoga invigdes den 16 september år 1870, samtidigt som judarna i
Sverige fick fullständiga medborgerliga rättigheter. Den sagolika
arkitekturen utfördes även i Tyskland och som påverkade Sveriges
judar. Det var under en tid som kallades reformjudendom.
Paul
Lindberg: |2020-11-16|
Arkitekten Fredrik W. Scholander ville få den nya synagogan att påminna om
ett antikt assyriskt tempel, vilket han lyckades med. Jag antar att
det handlar om tidsandans romantik. Vid den här tiden påverkades
den svenska judendomen av den så kallade tysk reformjudendom.
Scholander tillhörde en av största arkitekterna i Norden. Templet
och dess konsthantverk är av högsta klass och reformerades på
grund av tidens nya synsätt på både gudstjänstordningen och
synagogans interiör, den assyriska konsten blommar i interiören.
I
synagogans trädgård står Willy Gordons staty Flykten med Toran,
vilket föreställer juden flyende med den mosaiska lagen. Idag
skyddas synagogan av lagen om byggnadsminnen.
Norrköpings
synagoga
De
fyra städer som fick medborgerliga rättigheter blev alltså
Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö. Norrköping var vid
den tiden Sveriges andra stad i storleksordningen. Staden var redan
på den tiden en manufaktur- och industristad med en ansenlig handel
med omvärlden.
Det
var industri- och handelsfolk från både Flandern och Tyskland som
förverkligade sig i staden. Och bland dem också judar. Och det var
av dem som troligtvis en av Sveriges första synagogor uppfördes
– efter Stockholm. Synagogan byggdes 1858 i nyklassicistisk stil,
och finns än i dag – i hörnet av Bråddgatan 32 och
Tunnbindaregatan 35. Men det fanns faktiskt en ännu tidigare
synagoga i Norrköping.
År
1796 togs den första synagogan i bruk som helt bekostats av
handelsmannen Jacob Marcus. Synagogan fanns vid Nya Rådstugugatan,
men som revs 1917. Och före den synagogan hölls
församlingsmötena till i privata hem.
Judereglementet
Stockholm,
Norrköping och Göteborg var de första städerna som gavs rätt
att bedriva handel och bosätta sig i Sverige. Sedan kom städerna
Malmö och därefter Karlskrona som tilläts bosättning för judar.
Antagligen var det samma förhållanden för andra folkgrupper som
ville ta sig till Sverige.
"Uti följande trenne til Judarnes etablering privilegierade
Städer, nemligen uti Stockholm, Götheborg och Norrköping, blifwer
dem tillåtit, at idka all loflig handel, så i gross som i minut,
den senare dock ej annorlunda, än uti öpna bodar, men icke genom
kringlöpande i husen och på gatorne"
Den
mosaiska församlingen i Norrköping har upphört, men synagogan
finns kvar och används för olika sammanhang. Den judiska
befolkningen anses ha haft en stor betydelse för stadens utveckling
för handel och manufaktur och därefter med den moderna
storindustrin.
Att
jag tar med Norrköping i sammanhanget med Stockholms synagoga beror
på att jag är född i Norrköping. Min mormors föräldrar hette
Emma och John Lewin. Alla är från Norrköping och det gjorde mig nyfiken.
|
