|
Demokratin
tappar greppet
Världsbanken–Mamons
fäste
Världsbanken
representerar ensidigt marknadens intressen. Det är ingen
hemlighet. Medan klimatfrågan och u-ländernas försvårade och förändrade
jordbruksförutsättningar har kommit på tapeten som de största frågorna,
så arbetar Världsbanken med att försämra arbetstider och social
välfärd för världens arbetande människor.
världsbanken
mäter vilka länder som föregår
med ”gott exempel”, enligt deras egna synsätt. De mäter och
kontrollerar länder som flexibelt kan styra arbetstider från
maktpositioner uppifrån. Denna styrning handlar ensidigt om att sätta
arbetskraften på plats till förfogande för marknadens behov. De
betygsätter länder som kan kringgå lagar och fattade avtal med
fackföreningar, men även försämringar av löntagarnas sociala
skyddsanordningar.
Mats
Essemyr, biträdande samhällspolitisk chef på TCO, menar att
detta är en provokation mot både fackföreningar och löntagare.
Världsbankens
syften med dessa tilltag är att ingenting ska få stå i vägen för
ökad ekonomisk tillväxt. Människor ska inte andas fritt med något
som helst demokratiskt inflytande, det ända som räknas är människan
som redskap för marknaden. Personerna
bakom Världsbanken tillhör mörkrets furstar, och är bland de mäktigaste
i världen. Jämför dessa förhållanden med Jesus ögon, så kan
det aldrig bli fel. Jesus talade om Mamon, och det är vad vi kan se
i levande livet.
rigidity
of hours, kallas Världsbankens
mätningsnormering, passande. Och höga poäng för
arbetstidsflexibilitet ges om:
>
Arbetstiden får vara tolv timmar eller mer per dag.
> Arbetstiden per vecka får vara 66 timmar eller mer.
> Veckovilan inte är bestämd till någon särskild dag och inte
heller betald.
> Inga restrektioner för nattarbete finns.
> Den betalda semestern är maximalt 21 dagar.
FN-organet ILO (sysselsättnings- och arbetslivsfrågor) står i bjärt
kontrast till Världsbankens normeringsträvanden. Men även om
ILO:s normer är klena, så är Världsbankens i klass med allra värsta
maffiametoder.
Världsbanken
tycks ha målsättningen att sätta in sina stötar först och främst
i u-länder och diktaturer, för att på längre sikt konkurrera ut
arbetskraften i den rika världens löntagarkollektiv. Här gäller
det inte någon solidaritet med underkuvade och fattiga länders
livsförhållanden. Det handlar om nyliberal strävan att fullständigt
förinta den nuvarande internationella fackföreningsrörelsen.
Marknaden väljer diktatur hellre än demokrati. Så är det!
gunnel
axelsson nycander och Erik
Lysén skriver för Svenska kyrkan i tidningen Omvärlden, att
” Dessa frågor vittnar om Världsbankens blinda fläckar”, och
menar att Världsbankens årliga rapport undviker konsekvent frågan
om hur Världsbankens eget agerande bidragit till de problem som
finns i jordbruket i dag, och hur Världsbanken bör och kan förändra
sitt eget arbetssätt.
Författarna
till artikeln skriver vidare:
”
I Afrika har Världsbanken varit pådrivande i de reformer som har
lett till att bönder förlorat stöd, rådgivning och försäljningskanaler.
Resultatet har varit förödande, med ökad fattigdom och hunger på
landsbygden i flera länder.”
”Världsbanken
har också finansierat och drivit på spridningen av miljömässigt
ohållbar bevattningsteknik och jordbruksmetoder som leder till
utarmning av biologisk mångfald, något man lämnar okommenterat i
sin rapport.”
”Det
saknas analyser av hur livsmedelsföretagens växande makt påverkar
odlarna och hur den ska kunna balanseras. Det saknas en analys av
riskerna med importliberaliseringar i utvecklingsländer. Och
ingenstans talas om betydelsen av fackföreningar, grundläggande mänskliga
rättigheter eller företagens ansvar för att förbättra
situationen för lantarbetare”, fortsätter Gunnel Axelsson
Nycander.
I
artikeln skriver undertecknarna att ”Klimatförändringarna ställer
jordbruket inför utmaningar som vi ännu bara kan ana vidden av.
Jordens växande befolkning behöver mer mat och ekosystemen måste
nyttjas på ett hållbart sätt. Detta är formidabla utmaningar,
som borde leda till en analys av vilka misstag som gjorts, i vilken
mån Världsbanken har bidragit, och i vilket avseende det krävs
ett radikalt nytänkande. Världsbanken hade möjlighet att fråga
sig om dagens situation tvingar oss till en mera grundläggande omprövning
av utvecklingsstrategin för jordbruket. Det är en missad möjlighet.”
Det
vi kan läsa, i dessa rapporteringar är hur verkligheten i världen
faktiskt ser ut. Därför borde människor kunna ta Gud på allvar,
och Jesus på orden, och handla därefter!
Paul Lindberg
Uppdaterad
2008-01-14 |
