RELIGION & VETENSKAP

Övriga artiklar

Till framsidan

Brev till Rikare Liv

 

Brobygge & Dialog

Hel Människa, Hel Jord

2008 år konferens i regi av föreningen Brobygge & Dialog hölls den 19-20 september 2008 i Filadelfiakyrkan på Rörstrandsgatan i Stockholm. Kreaprenör hade uppgiften att dokumentera seminariet i vilket teologen och förre ärkebiskopen KG Hammar var en av huvudtalarna tillsammans med religionsforskaren Antoon Geels, biologen Stefan Edman m.fl.


  KG Hammar la grunden för konferensen. Tack för en som alltid lika spännande konferens.

Föreningen Brobygge & Dialog och dess ordförande Inga-Lill Wener har verkligen förmåga att samla föredragshållare av allra yppersta klass till sina konferenser. 

Utifrån vårt Kreaprenörperspektiv – på spaning efter det vi vet att vi inte vet – skall vi här i detta reportage successivt försöka göra konferensen rättvisa i ord och bild.

Under den närmaste månaden efter konferensen kommer vi att fortlöpande komplettera denna rapport med fördjupningsartiklar om de olika konferensinslagen.

Vi tyckte att förre ärkebiskopen KG Hammars inledande föredrag på temat ”en hel människa” var lysande. Han la, precis som biskop Martin Lönnebro gjorde vid konferensen i Sunne 2005, en grund för hela konferensen.

På bilden samtalar KG Hammar med Kreaprenörs huvudredaktör Imi Markos. 

Brobygge & Dialogs ordförande Inga-Lill Werner.

Utifrån perspektivet ”den vise är vis så länge han söker, men när han tror sig ha funnit sanningen blir han en narr” visade han hur han och många före honom i den världsvida kyrkan har förvaltat det kristna arvet. 

Imi Markos kopplar i sin redovisning av föredraget an till KG Hammars senaste böcker i ämnet. KGs slutsats är att det inte finns några hela människor, men att de mest hela människorna är de som är på väg.

Mäniskor som accepterar sina egna brister och sin roll att vara en liten del i en stor process. De som inser att det enda vi kan vara helt säkra på är att allt ständigt förändras och som lär sig den svåra konsten att försonas. ”Herre förlåt dem ty de vet inte vad de gör”.

Glokal spiritualitet och det nya hälsoperspektivet

Religionsforskaren från Lund Antoon Geels personliga skildring av människans andliga utveckling fram till dagens postmodernism var likaså mycket spännande och lärorik.

Mystikerna har genom historien visat sig kunna fånga verkligeheten bättre än de religionstillhöriga, menade 

På bilden ser vi Inga-Lill Wener tillsammans med Antoon Geels.  

Geels. Religiösa människor har en tendens att i olika grad fastna i specifika mönster. Men är då inte religion och andlighet samma sak. Nej, svarar Geels. Den klart växande tendensen i det moderna samhället är andlighet utan tillhörighet. "I´m spiritual, but not religious".

Vi saknade endast som förklaringsvariabel det vår kunskapsallians Kreaprenör har studerat mycket noga, nämligen teknikens inverkan på oss människor. 

Vi människor utvecklas genom våra sinnen och vi strävar alltid efter sinnenas förlängning och förstärkning. Dagens tekniska möjligheter att förlänga och förstärka vår perception med hjälp av Television och Internet (informationseran) och möjligheten att med dagens teknik också kunna se och mäta allt längre in i materiens minsta beståndsdelar, gör att resan nu också går inåt i lika hög utsträckning som tekniken tidigare har fört oss utåt (maskin- och transporteran).

Människorna utvecklas just nu till att bli alltmer subjektiva och den holistiska visheten prioriteras, påpekade Antoon Geels. Men som den amerikanske managementgurun Peter Drucker brukade påstå ”så talar vi mycket om vad vi kan göra med teknik, men vi talar alltför sällan om vad tekniken gör med oss”.  

Det sistnämnda perspektivet som förklaringsvariabel är alltså det vi skulle vilja komplettera Geels utmärkta redogörelse med. En hel människa kan liknas vid en buske, avslutade Geels. Fast förankrade i verkligheten med sina rötter, men med en flexibel krona, 

Biopaten och läraren Eva Cayts kompletterade på ett underhållande och personligt sätt bilden av "den hela människan" med att ge oss "det nya perspektivet" på hur hälsa i det lilla kan skapa hälsa i det stora i sitt föredrag som hon hade valt att kalla Såsom nedan, såsom ovan. Biopaten och läraren Eva Cayts kompletterade på ett underhållande och personligt 

sätt bilden av "den hela människan" med att ge oss "det nya perspektivet" på hur hälsa i det lilla kan skapa hälsa i det stora i sitt föredrag som hon hade valt att kalla Såsom nedan, såsom ovan.

För en biopat är hälsa detsamma som att kroppens avgiftningsförmåga är större an alla belastningar vi utsätts för - psykiska och fysiska.

Från förundran över naturens under till förströstan

Biologen Stefan Edmans lika lysande genomgång dag 2 av sin egen förundran över En jord att älska och hans ”vetenskapliga” kopplingar mellan den Hela jorden och den hela människan och humanismen borde bli ett obligatoriskt föredrag i alla skolor redan på grundskolenivå. 

Stefan Edman och Inga-Lill Wene

Det skulle bidra till att unga människor tidigt i sina liv fick förståelse för betydelsen av de ”många språken”. Man skall inte pressa in vetenskap i kons och tvärtom, menade Stefan. 

Alla språken behövs och kompletterar varandra. Det skulle göra skolan roligare och få fler ungdomar att inse att historia, biologi och filosofi inte bara är tre tråkiga ämnen på schemat mellan de roliga håltimmarna.

Dessutom kan Stefan säkert få även de mest inbitna ”räknesnurrorna” att koppla av för några minuter och läsa en dikt, som de plötsligt förstår värdet av. Stefan Edman ses tillsammans med Inga-Lill Wener, som skänkte Stefan en personlig visa om tveskärten, det lilla, oomtyckta djuret som Stefan i sitt föredrag hade fått oss att förundra oss över.

Tack Stefan för bekantskapen med biskop Gregorius, som redan för 2000 år sedan beskrev Kosmos som en levande kropp och menade att människan skall vara det friska hjärtat i den kroppen. Gregorius var en urusel organisatör och fick sparken som biskop. Men han var en lysande predikant. 

Och tack Stefan för dina 6 F, från FÖRUNDRAN och vidare att FÖRSTÅ, FÖRLÅTA, över FÖRNÖJSAMHET och FÖRÄNDRING till FÖRTRÖSTAN.

Bruka och bevara

Pastor Karin Olofsdotter  tillsmmans med Kristina Kahnlund hade satt titeln "Bruka och bevara" på sitt föredrag, kanske omedveten om att detta också är mottot för den nya kulturarvsstrategi som Riksantikvareämbetet har lagt fast i dokumentet Agenda K. Karin har studerat Bibeln noga för att se vilken plats naturen har

och har haft i kristendomen. Som kristen och senare som fältbiolog upplevde hon nämligen en konflikt i att kristendomens jordbrukartradition i själva verket kanske är det som har skapat dagens miljöproblem. Hon började studera Bibeln för att se vad som verkligen står skrivet.

Hon har då funnit ett par berättelser. Den första är skapelseberättelsen. Adam betyder egentligen jordling och Eva betyder liv. Detta är således bilder av ursprunget. Och Adam och Eva fick som uppgift att i Edens lustgård både bruka och bevara naturens gåvor.

Den andra berättelsen i Bibeln handlar om att människan skall härska över jorden. Karin menar att det goda kan bli det onda, men att det finns klart uttalat att människan skall härska efter Guds vilja.

SvT-meterologen Pär Holmgren tog i sitt föredrag upp klimathotet som exempel på där människor har börjat gå för långt på brukarvägen. Vi konsumerar 2-3 jordar med nuvarade konsumtionstakt, menar Holmgren. Det gäller att vakna och börja tänka på att förändra livsstil för att jorden skall övereva.    

Konferensen hade mått bra av om det hade funnits också representanter med en annan syn på den globala uppvärmningen än den som Pär representerar. Även bland forskare finns det de som inte har samma undergångsperspektiv. 

Pärs långa lista vad folk bör tänka på kändes inte helt ny.  Även Stefan Edman kom in på klimatspåret mot slutet av sitt föredrag, även om han gjorde det med fler reservationer än vad Pär gjorde. Men båda närmade sig vad gäller ”global uppvärmning” det ”narrande” som KG Hammar varnade för inledningsvis. 

Av en händelse läste vi direkt efter konferensen om Stefan Fölsters nya bok ”Farväl till världsundergången” som publicerades i veckan efter konferensen. Fölster menar att klimatdebatten mindre borde handla om vad vi människor bör göra och mera om vad människor sannolikt gör. Hans slutsats är att nuvarande Europa-politik bara leder till att utsläppsintensiva företag flyttar någon annanstans med andra regler, varför de globala utsläppen inte minskar. Och i framtiden kommer vi bara att undra varför koldioxidutsläppen inte minskade – trots att vi var så duktiga.

Vi tackar också de övriga deltagarna i konferensen med sång och musik av Thomas Wiehe som bidrog till att göra Brobygge & Dialogs "Hel människa, hel jord" till en totalt sett mycket lyckad konferens.
Stockholm i september 2008

Kreaprenör fick Föreningen Brobygge & Dialogs 

uppdrag att skildra konferensen. På bilden längst 

upp samtalar KG Hammar med 

Kreaprenörs huvudredaktör Imi Markos

Uppdaterad 2008–09–29

Kommentar

Brobygge och dialog

Under några decennier har en omfattande global dialog och ett demokratiskt brobygge skapats. Ett medvetet resultat av en nödvändighet. Människan står inför ett fullbordat faktum: Jordens naturliga balansanordningar kan komma att rämna. Kring detta faktum finns det fortfarande en del som står och trampar, och vill inte låta forskningen ha rätt.


Genom forskningen om en annalkande miljökris har en hel del av världens människor kommit till ståndpunkten om att livsstilen och livsandan måste förändras. Före Jesus var det de hebreiska profeterna som menade ungefär samma sak. Kring denna ståndpunkt ligger också en hel del politiska motsättningar, tyvärr.

Människor agerar i sina respektive anknytningspunkter, både på gott och ont, för att framhäva sina ståndpunkter. Det kan vara en dialog när det är som bäst.

I artikeln härintill har Imi Markos berömt konferensen Hel Människa, Hel Jord, vilket gläder mig. Han har en lång journalistisk bana från olika medier, bland annat Aftonbladet.

Samtidigt är jag aningen oförstående över Imi Markos tänkande i sitt referat av konferensen. Bland annat skriver han: 

"Konferensen hade mått bra av om det hade funnits också representanter med en annan syn på den globala uppvärmningen än den som Pär Holmgren representerar. Även bland forskare finns det de som inte har samma undergångsperspektiv." 

Och därefter skriver han:

"Pärs långa lista vad folk bör tänka på kändes inte helt ny. Även Stefan Edman kom in på klimatspåret mot slutet av sitt föredrag, även om han gjorde det med fler reservationer än vad Pär gjorde. Men båda närmade sig vad gäller ”global uppvärmning” det ”narrande” som KG Hammar varnade för inledningsvis." 

Då tänker jag! Det "narrande", som KG Hammar varnade för..." Vad menas? Skulle KG Hammar mena att Pär Holmgren eller forskarna inom IPPC narras? Så fattar jag denna text av Imi Markos. Och det vore en förskräcklig situation. Jag kan inte tänka mig att KG Hammar kan citeras och sammankopplas på detta vis. I så fall skulle jag bli övermåttan besviken.

Därefter kopplas följande textcitat in i sammanhanget:

"Av en händelse läste vi direkt efter konferensen om Stefan Fölsters nya bok ”Farväl till världsundergången” som publicerades i veckan efter konferensen. Fölster menar att klimatdebatten mindre borde handla om vad vi människor bör göra och mera om vad människor sannolikt gör. Hans slutsats är att nuvarande Europa-politik bara leder till att utsläppsintensiva företag flyttar någon annanstans med andra regler, varför de globala utsläppen inte minskar. Och i framtiden kommer vi bara att undra varför koldioxidutsläppen inte minskade – trots att vi var så duktiga."

Fölster beskriver tydligt i sin egen text hur företagen handlar i denna miljökris – helt utan ansvar!

Imi tyckte alltså att någon med andra värderingar än Pär Holmgren skulle framträda, "och av en händelse" så blev det högläsning ur Stefan Fölsters nya bok.

Vad Imi kan ha glömt är att det under 25 år funnits en livlig miljödebatt med engagemang av många människor och en rad framträdande personer. Ett antal miljöorganisationer har startats. 

Jag vill fortsätta kommentera Stefan Fölsters bidrag till Imis text med följande:

”Farväl till världsundergången”, bokens titel är till namnet rena illviljan. Miljörörelsen beskylls för att stå för ett undergångstänkande, när det är just de kretsar som Stefan Fölster representerar, som många gånger är de ansvariga. De har hela tiden fram till idag aldrig tagit något större miljöansvar. Fölster skjuter över obehagligheterna på dem som vill försvara människans livsbetingelser. Alternativrörelsen hade tidigare hela etablissemanget emot sig. Det ska sägas att tiderna trots allt har förändrats. Men det återstår att se om det är på riktigt eller bara på låtsas.

Professor Ingeman Arbnor tillhörde de allra första pionjärerna med vindkraftprojekt, men som saboterades av just stora energimonopol och av politiker.

Miljörörelsen och ett näringsliv med kreativitet och snabbhet har sedan länge hakat på förändringens vindar, och under lång tid varit upphovet till företagsinnovationer och förnyelse. Se några exempel i detta nummer av Rikare Liv, Vindtorn och solenergi.

Stefan Fölster raljerar och vill misskreditera miljökrafterna för att få dem att verka vara undergångstänkare. I verkligheten är det just dem som Stefan Fölster representerar, som själva varit de verkliga misantroperna. Men detta håller nu på att förändras, tack och lov. Här måste alla i stället kunna mötas, i en försoning – för livets skull. Raljerande angrepp mot miljörörelsen undanbedes!

Ur boken citeras också att "Europa-politiken bara leder till att utsläppsintensiva företag flyttar någon annanstans med andra regler". Ja det är sant och hemskt att företagen gör så. Men att detta kan förekomma beror på bristen av demokratiska lagar mot den nyliberala maktordningen, att företagen får göra som de vill, utan att behöva ta ansvar. 

Det var just så som Milton Friedman bestämde att det skulle vara. Men den friheten blir ofriheten för alla folk runt hela vår värld.

Paul Lindberg